Ge ej upp hoppet
Svensk text: Roland von Malmborg

1. Ge ej upp hoppet, fast blott spärrad väg du ser.
Ge ej upp hoppet, fast man hånar och slår ner,
Ge ej upp hoppet, om så Världen står i brand
- Men satsa vilja tankar, hjärta, satsa hand.

2. Om kärlek och sanning blott som droppar små finns kvar,
Och rop om rättvisa förklingar utan svar,
Ge ej upp hoppet, fastän strålen synes klen,
- Ty våra droppar små ska holka ur hård sten.

3. Ifall mänskokyla biter märg och ben,
så tveka likväl ej att samla kvist och gren.
Om så blott oansenlig gnista finnes än,
- Till ljus och värme ska den flamma upp igen.

4. Nej, säj aldrig att ditt sista hopp är släckt,
och din vision för evigt grusad, glömd och stäckt.
De frön vi sår ska bida tills det kommer vår,
- ur blygsamt frö, med tiden, mäkta träd uppstår.”