Huset Soluppgång
There is a house in New Orleans
Svensk text: Roland von Malmborg
Det fanns ett hus, i stadens larm,
a C E7 a
som kallades ‘Soluppgång’.
F G7 C E7
Ett namn som dolde förnedring och skam, a F7 E7 F7
som blev till en bitter sång.
a E7 a
2. Varje kvinna som blev fången där, a C E7 a
gavs av tidsandan inget val.
F G7 C E7
- Sen hon en gång svikits, av en man, a F7 E7 F7
blev hon utstött, dit, av förtal.
a E7 a
3. Dess törnemurar har rivits nu,
a C E7 a
- genom tårar, mod och strid.
F G7 C E7
Men grunden, roten, hotar kvar,
a F7 E7 F7
i denna karga tid.
a E7 a
4. Ty för evigt vinns ej friheten,
a C E7 a
- varje tid måste vinna den igen!
F G7 C E7
ty kedjorna stöps om, som tenn,
a F7 E7 F7
av idel styrande män.
a E7 a
5. Den kvinna jag vill hedra mest,
a C E7 a
hon odlar glesbygds-land.
F G7 C E7
Förringad, förmyndad, av stadsfolk och män, a F7 E7 F7
som äter ur hennes hand.
a E7 a
6. Ge mannen mera känslighet,
a C E7 a
ge kvinnan rörlighet.
F G7 C E7
Låt båda vårda hem, barn och jobb,
a F7 E7 F7
med styrka och ödmjukhet.
a E7 a
7. Låt egenskaper delas fritt,
a C E7 a
systrar, bröder, kvinnor och män!
F G7 C E7
Och ha tålamod med en växande vän,
a F7 E7 F7
så det möjliga ej täpps igen.
a E7 a
8. När alla lika fria stå,
a C E7 a
med hjärtat fyllt av sång;
F G7 C E7
- för både män och kvinnor, då,
a F7 E7 F7
gryr en verklig soluppgång.
a E7 a